Hur kan jag utveckla mig själv?

Jag är 31 år, det känns som att livet rinner genom mina fingrar. Kommer jag blicka tillbaka på mitt liv när jag ligger på min dödsbädd och tänka, ja det var helt underbart precis som det var? Eller kommer jag tänka, jag önskar att jag hade gjort mer? Min dröm är att kunna blicka tillbaka med ett leende på läpparna och tänka, wow vilka underbara upplevelser jag har haft! Vilka härliga människor jag har delat mitt liv med, det har varit fullt av kärlek, lycka och glada skratt.

 Jag har stora drömmar, det finns många saker i livet jag skulle vilja uppleva. Jag vill vara lycklig och känna att jag gör något bra för att hjälpa mina medmänniskor på vägen. Jag vill utvecklas och ha ett jobb som på något sätt gör skillnad! Jag vill vara den bästa versionen av mig själv.

Jag kan inte säga att jag är olycklig med livet som jag har nu. Det är helt okej som det är, men vad vore vi om vi inte siktar högre än så? Någon kanske håller med mig om att det blir ganska tråkigt att trampa upp samma stig i livet om och om igen? Att bara gå på de stigar som är upptrampade, som man vet var dom leder?

Jag vill gå på en annan stig nu. Jag vill lära mig mer om mig själv, vem är jag som sitter här vid tangentbordet och trycker på knapparna? Hur kan jag utveckla mig själv och samtidigt ha roligt? Förhoppningsvis kan jag hjälpa dig på vägen också, hjälpa dig att hitta ett starkare självförtroende, att lära dig att älska dig själv och inse att himlen inte är gränsen för vad du kan göra!

Det är så lätt att fastna i ett mönster, att tänka att jag är inte tillräckligt bra för att kunna klara av det jag verkligen vill göra. Jag har ofta tänkt att jag inte har utbildningen jag behöver, jag har inte pengarna för att göra den utbildningen jag vill göra och även om jag skulle ha råd med en utbildning så skulle jag inte vara tillräckligt bra för att komma in. Om jag mot all förmodan skulle klara det, vad skulle jag då göra med min nya kunskap? Hur skulle lilla jag kunna ta mig vidare sen? Då är det ju redan kört, så varför skulle jag ens försöka?

Vem har sagt att det är kört? Jag har då övertalat mig själv att det här kommer inte gå. Vem har bestämt att det inte kommer gå? Jo, det är JAG! Jag sätter mina egna gränser, jag värderar inte mig själv på ett rättvist sätt. Redan innan jag har gett mig själv en chans så har jag tryckt ner mig själv så hårt att jag tror på det negativa, Jag har i princip sagt till mig själv att jag inte förtjänar mer än medelmåttigt. Jag har ju ändå tak över huvudet och mat på bordet och ett jobb som jag står ut med, men helst inte går till om jag inte behövde.

Jag älskar att skriva, jag har skrivit sen den dagen jag lärde mig hur bokstäver fungerade. Dagböcker, dikter, korta noveller, musiktexter, faktarelaterade artiklar, you name it. Har jag någon utbildning inom journalistik? Absolut INTE, ja men hur kan jag då sitta här och skriva nu? På en helt nystartad blogg om jag inte har en aning om vart jag ska börja?

Jag har bestämt mig för att göra den här resan, för min skull och för din skull. För vi är starka i oss själva och jag är övertygad om att både du och jag kan hitta ett sätt att utveckla oss, bli lyckliga och nöjda med våra liv. Jag är trött på att hacka på mig själv och säga att jag inte är värd att få göra det som gör mig lycklig. Jag hoppas att du känner likadant om dig själv! Om du inte gör det så hoppas jag att jag ska kunna hjälpa dig att hitta inspiration till att ta ett kliv ut i det okända för att söka din lycka.

Vi är alla på genomresa här i livet, låt oss försöka få ut så mycket som möjligt av det på ett positivt sätt!

Lev livet fullt ut, älska och tro på dig själv.